Midsommardagen

Midsommardagen. En sån där dag när man inte har lust att göra någonting. Då var ändå midsommarafton extremt lugn och helt alkoholfri.
Jag höll mitt ord och festade till det med jordgubar och vispad grädde. SÅÅÅ gott! Men lite ångestframkallande trots allt.
Till lunch åt jag rökt lax, kokt ägg och lite gräddfil och gräslök. Funkade fint som midsommarmat. Som sagt blev det jordgubbar som efterrätt och sen en LCHF-drömrulltårta till kaffet (som inte blev rund utan platt och dubbelvikt...). De andra grillade korv på kvällen, man jag orkade inte äta då. Alldeles för mätt.

I morse tänkte jag att jag skulle äta ordentligt med frukost. Men det är svårt nu för tiden. Är inte så hungrig och absolut inte sugen. Åt ett par kokta ägg med lite majonnäs så att jag i alla fall skulle få i mig något. Senare idag ska vi grilla. Kött med sallad och tzatziki. Det brukar jag kunna äta även om jag inte är så hungrig. Försöker verkligen äta ordentligt. Har bara en period just nu då mat inte lockar mig. Inte godis och sånt heller. Barnen fick midsommargodis av sin farbror igår, Det ligger fortfarande kvar på bordet bredvid mig, men jag känner absolut ingen sug efter att smaka...

Midsommarafton och veckovägning

Visserligen har jag inte haft någon vidare matlust den senaste veckan. Visserligen har jag "fuskvägt" mig nästan varje dag. Men ändå... Det här är ju nästan oroväckande. Vet att jag borde bli glad, och det är jag ju såklart, men lite undrar jag. De senaste veckorna har det gått över förväntan med viktnedgången, förutom för fyra veckor sen då jag ju hade en "plusvecka". Har legat runt 1 kg minus varje vecka, ibland lite mer någon gång lite mindre. Men den här veckan alltså... Vid veckovägningen i morse visade vågen -2,2 kg! Hur gick det till? Sammanlagt har jag nu gått ner 10,7 kg sen 10:e april! Jag fattar det inte! Nu käns det som att risken är överhängande att det blir ett plus snart igen.

Nej, nu ska jag inte tänka på det mer idag. Idag är det ju midsommarafton och det måste ju firas! Jag tror att jag ska unna mig några jordgubbar faktiskt! Det är ju så gott!

Torsdagsbetraktelse

Sitter och dricker mitt morgonkaffe. Solen skiner in genom fönstren och fåglarna kvittrar utanför. Härligt!

Igår grillade vi. Jag älskar att grilla! Då blir jag t.o.m SUGEN på mat! Jag hade sån tur att det blev en köttbit och lite bearnaise över, så det får bli matlådan idag tillsammans med lite sallad. :)
Bra, då får jag i mig ordentligt med lunch.

I morgon är det ju midsommarafton. Då blir det väl lite gott att äta och kanske t.o.m. lite fika. Fast LCHF-fika för mig förstås. Det går ju att göra fina bakverk ändå.
Midsommarafton betyder ju fredagsvägning också. Den här vekan har jag smygvägt mig i princip varje dag så det bör inte bli någon större överraskning i morgon bitti.
Nästa vecka ska jag försöka låta bli att vara så "manisk" med vågen.

Dags att ta tag i dagen.

Fundersam...

Alltså det här med mitt ätande förbryllar mig. Från början tyckte jag allt var gott och åt med god aptit. Sen kom en period när jag var hungrig men inte sugen på någonting. Då försökte jag äta ändå, för det är ju viktigt med näring. Nu helt plötsligt har jag kommit in i en period när jag knappt är hungrig heller. Frukost får jag inte i mig alls, tar en kopp kaffe, eller två, med lite grädde. Det är allt. Jag som ÄLSKADE frukost förut... Fast kanske har det att göra med röran som är i mitt liv just nu. Dock brukar jag vara en sån som tröstäter och stoppar nåt i munnen hela tiden när jag inte är till freds med livet.

Dessutom har jag fått en noja på att väga mig varje dag nu. Jag vill egentligen inte, men av någon anledning kliver jag på vågen i alla fall. Det oroar mig lite, har ju haft liknande "manier" förut och då har inte mitt ätande varit helt hälsomsamt.
Jag ska försöka äta så ordentligt jag kan, även om jag inte är sugen eller hungrig. Det sägs ju att man ska äta när man är hungrig när man äter LCHF, men då skulle det inte bli mycket på en dag just nu...

Ok, det var dagens lite mindre muntra rapport...

Äta?

Dom senaste dagarna har jag inte varit sugen på att äta någonting. Jag är hungrig då och då, men kan inte komma på något som lockar att äta. Har försökt äta ändå, för att svälta sig är ju ingen bra idé. Man behöver ju inte vräka i sig, men lite näring är ju nödvändigt. Det enda som är positivt med det hela är att jag åtminstone inte är sugen på sötsaker heller. Unnade mig faktiskt en jordgubbe idag, men annars- nej.
Som exempel på vad jag menar kan jag berätta vad jag ätit  idag. Till frukost åt jag ett litet fröknäcke med Brieost och en kopp kaffe. Då var klockan kanske 8.00. Nu är klockan 14.50 och det enda jag ätit sen dess är den där jordgubben jag lyxade till det med. Är egentligen hungrig nu, men det finns ingenting jag är sugen på. Kommer ju att bli tvungen att äta nåt snart. Frågan är bara vad? Jag har massor av mat i kylen, och många goda recept, men...

Igår hade vi skolavslutning på jobbet. Enligt skolans tradition så blev personalen bjudna på smörgåstårta efteråt. Alla smaskade och sa "Åh, vilken god smörgåstårta!". Jag tog en liten bit för att inte verka oförskämd. Tänkte att jag kunde äta fyllningen och det som låg ovanpå. Men alltså, jag tyckte verkligen inte att det var gott. Petade i mig räkorna som låg ovanpå och lämnade resten. Så jag verkade nog oförskämd ändå... ;)

Jag får väl ge mig ut i köket och hitta något jag kan tänka mig att tugga i mig. Kanske lite ost om inte annat.

Jag fattar inte!!!!!

Alltså jag fattar verkligen inte. Det är fullständigt helt ofattbart. Jag äter och äter och äter. Varje torsdag har jag stora bävan inför vägningen på fredagen. Varje fredag när jag ställer mig på vågen blir jag lika fövånad.
Den senaste tiden har jag känt att jag gått ner i vikt. Alltså inte "hoppsan, nu gick jag ner ett hekto" ;) (hi hi), utan märkt att kläderna sitter lösare och att vissa byxor som inte gick över rumpan förut plötsligt går att knäppa. Men ändå så maler tvivlet i mig när jag ska väga mig. "Jag kan ju verkligen inte ha gått ner i vikt så mycket som jag har ätit den här veckan". Ändå visar vågen minus (alla veckor utom en). Lite mer eller lite mindre, men minus.
Idag var det ju vägning igen. Tänkte som vanligt att det nog inte gått så bra den här veckan. Jag är ganska generös mot mig själv vad gäller det jag äter. Jag äter inte en massa kolhydrater, men unnar mig nåt LCHF-gott på helgerna och ibland när vi får gäster och så. Dessutom äter jag ganska mycket mjölkprodukter och ost och sånt. Har funderat fram och tillbaka om jag verkligen ska vara så "tillåtande" eller om jag ska strama till kosten lite. Men i vilket fall som helst så klev jag på vågen i morse och tittade på siffrorna som dök upp med viss oro. Det är ju nu vi kommer till den delen jag inte fattar. Idag visade vågen -1,0 kg sen förra veckan! Sammanlagt -8,5 kg!!!! Det är helt fantastiskt! Tack Josefin som fick mig att våga ta steget att testa det här! :)

Torsdag igen!

Hjälp så fort tiden går! Samma förvåning varenda vecka när man upptäcker att det snart är helg igen.
Den här veckan har jag varit riktigt dålig på att äta lagad mat. Som igår t.ex. Var faktiskt hungrig när jag kom hem från jobbet på kvällen. Men jag var verkligen inte sugen på någonting. Då känns det rätt meningslöst att ställa sig och laga mat. Så det slutade med att jag åt två fröknäcken (bakade av knäckefrömix från LCHF butiken). Ett med mjukost från tub och ett med Brieost. Till det en kopp kaffe med lite grädde. Låter verkligen närinsgriktigt va? Men jag blev mätt i alla fall...

I morgon är det vägning igen. Känns som att det var igår jag vägde mig. Följdaktligen är ju känslan att jag inte hunnit gå ner något. Jag hoppas verkligen att det blir ett minus, men är tveksam. Försiktig pessimist kanske är ordet för mig, åtminstone vad gäller viktnedgången.
Däremot känner jag nu på min kropp att jag har gått ner. Känner mig mindre tjock och vissa byxor som inte ens gick över rumpan förut kan jag t.o.m. knäppa nu! Det är bra för motivationen. Men det såklart, jag hade ju gått ner 7,5 kg senast jag vägde mig. Det måste ju märkas...