Får ju inte missa den obligatoriska torsdagsvåndan. Torsdag är dagen då jag ägnar stor del av min vakna tid åt att skrämma upp mig inför veckovägningen på fredagen. Det är på torsdagen jag funderar över hur mycket jag ätit i veckan egentligen, och det är på torsdagen jag ångrar vissa saker jag mumsat i mig. Trots att jag inte på hela tiden har fallit i kolhydratsfällan. Men tanken finns ju alltid att jag nog har ätit för mycket, för ofta, för fel... Jag vill ju komma till en punkt när jag inte oroar mig så för vägningen, men den punkten har jag inte nått ännu. Kan inte svara på när den kommer heller. Längtar efter den dagen då det börjar kännas på mina kläder att jag gått ner i vikt. Där är jag ju inte heller på ett tag. Är man "jämnfet" som jag så försvinner det ju lite här och där och då tar det längre tid att märka det. Visst har "tredje" valken blivit lite mindre, men det märks inte på kläderna och ingen ser det heller. Kanske "behagen" har minskat lite också, men jag fick ändå köpa C-kupa när jag var och köpte ny BH häromdagen. C-kupa! Det har jag inte haft i hela mitt liv! Jo, kanske i amningsbehå jag minns inte. Det konstiga är att jag inte tycker att jag har så stora "behag". Det är väl därför det inte går ihop i min hjärna med C-kupa...
Nu ska jag dricka mitt "efter-maten-kaffe" och fortsätta våndas lite. Kanske ska titta lite på TV och hoppas att det ger mig annat att tänka på.
Det är inte ett dugg synd om mig- jag vet! Måste bara få ur mig lite.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar